Detta är ett öppet brev som ursprungligen publicerades på franska av föreningen Petites Singularités.För att underteckna det, vänligen publicera det på din webbplats på det språk du föredrar ochlägg sedan till dig själv i denna tabell.
Sedan 2020 har programmet Next Generation Internet (NGI), som ingår i Europeiska kommissionens Horizon-program, finansierat fri programvara i Europa med hjälp av en kaskadfinansieringsmekanism (se till exempel NLnets utlysningar). I år, enligt Horizon Europes arbetsutkast som beskriver finansieringsprogram för 2025, märkte vi att Next Generation Internet inte nämns som en del av kluster 4.
NGI-programmen har visat sin styrka och betydelse för att stödja den europeiska mjukvaruinfrastrukturen, som ett generiskt finansieringsinstrument för att finansiera digitala allmänningar och säkerställa deras långsiktiga hållbarhet. Vi tycker att denna omvandling är obegriplig, särskilt när NGI har visat sig vara effektivt och ekomomiskt för att stödja fri programvara som helhet, från de minsta till de mest etablerade initiativen. Denna mångfald i ekosystemet stöder styrkan i den europeiska tekniska innovationen. Att bibehålla NGI-initiativet för att ge strukturellt stöd till mjukvaruprojekt i hjärtat av världsomspännande innovation är nyckeln till att upprätthålla suveräniteten hos en europeisk infrastruktur. I motsats till vad många tror kommer tekniska innovationer ofta från europeiska snarare än nordamerikanska programmeringsgrupper och initieras oftast av småskaliga organisationer.
Tidigare Cluster 4 tilldelade 27 miljoner euro till:
”Ett Internet med människan i centrum, i linje med värderingar och principer som delas av alla i Europa”
”Ett blomstrande Internet, baserat på gemensamma byggstenar skapade inom NGI, som möjliggör bättre kontroll över vårt digitala liv”
”Ett strukturerat ekosystem av begåvade bidragsgivare som driver på skapandet av nya Internet-allmänningar och utvecklingen av befintliga Internet-allmänningar”
För att möta dessa utmaningar har mer än 500 projekt fått NGI0-finansiering under de första fem åren, med stöd av 18 organisationer som förvaltar dessa europeiska finansieringskonsortier.
NGI bidrar till ett omfattande ekosystem, eftersom större delen av dess budget avsätts för att finansiera tredje part genom öppna utlysningar, för att strukturera gemensamma resurser som täcker hela Internet – från hårdvara till applikationer, operativsystem, digitala identiteter eller övervakning av datatrafik. Denna tredjepartsfinansiering förnyas inte i det nuvarande programmet, vilket gör att många projekt saknar resurser för forskning och innovation i Europa.
Dessutom möjliggör NGI utbyten och samarbeten över hela EU-området, liksom ”utvidgningsländer”1, för närvarande både en framgång och ett pågående framsteg, som Erasmus-programmet före oss. NGI0 bidrar också till att öppna och upprätthålla längre relationer än vad strikt projektfinansiering gör. Det uppmuntrar genomförandet av finansierade projekt genom pilotprojekt och stöder samarbete inom initiativ, liksom identifiering och återanvändning av gemensamma element i olika projekt, driftskompatibilitet i identifieringssystem och därefter, och inrättandet av utvecklingsmodeller som integrerar andra finansieringskällor i olika skalor i Europa.
Medan USA, Kina eller Ryssland använder enorma offentliga och privata resurser för att utveckla programvara och infrastruktur som i stor omfattning samlar in privata konsumentuppgifter, har EU inte råd med denna avståelse. Programvara med fri och öppen källkod, som stöds av NGI sedan 2020, är genom sin utformning motsatsen till potentiella vektorer för utländsk inblandning. Det låter oss behålla våra data lokalt och gynnar en samhällsomfattande ekonomi och know-how, samtidigt som det möjliggör ett internationellt samarbete. Detta är ännu viktigare i det nuvarande geopolitiska sammanhanget: utmaningen med teknisk suveränitet är central och fri programvara gör det möjligt att svara på den samtidigt som man verkar för fred och suveränitet i den digitala världen som helhet.
I det här perspektivet ber vi er att uppmana till att bevara NGI-programmet i finansieringsprogrammet för 2025.
1 Enligt definitionen i Horizon Europa är de utvidgande medlemsstaterna Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern och Österrike. De associerade länder som omfattas av utvidgningen (under förutsättning att ett associeringsavtal ingåtts) är Albanien, Armenien, Bosnien, Färöarna, Georgien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Marocko, Nordmakedonien, Serbien, Tunisien, Turkiet och Ukraina. Utökade utomeuropeiska regioner är Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, Mayotte, Saint-Martin, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna. ︎
This is an open letter initially published in French by the Petites Singularités association. To co-sign it, please publish it on your website in your preferred language, then add yourself to this table.
Since 2020, the Next Generation Internet (NGI) program, part of European Commission’s Horizon program, funded free software in Europe using a cascade funding mechanism (see for example NLnet’s calls). This year, according to the Horizon Europe working draft detailing funding programs for 2025, we noticed the Next Generation Internet is not mentioned as part of Cluster 4.
NGI programs have demonstrated their strength and importance in supporting the European software infrastructure, as a generic funding instrument to fund digital commons and ensure their long-term sustainability. We find this transformation incomprehensible, moreover when NGI has proven efficient and ecomomical to support free software as a whole, from the smallest to the most established initiatives. This ecosystem diversity backs the strength of European technological innovation. Maintaining the NGI initiative to provide structural support to software projects at the heart of worldwide innovation is key to enforce the sovereignty of a European infrastructure. Contrary to common perception, technical innovations often originate from European rather than North American programming communities and are mostly initiated by small-scaled organizations.
Previous Cluster 4 allocated 27 millions euros to:
“Human centric Internet aligned with values and principles commonly shared in Europe”
“A flourishing Internet, based on common building blocks created within NGI, that enables better control of our digital life”
“A structured eco-system of talented contributors driving the creation of new Internet commons and the evolution of existing internet commons”
In the name of these challenges, more than 500 projects received NGI0 funding in the first 5 years, backed by 18 organizations managing these European funding consortia.
NGI contributes to a vast ecosystem, as most of its budget is allocated to fund third parties by the means of open calls, to structure commons that cover the whole Internet scope—from hardware to application, operating systems, digital identities, or data traffic supervision. This third-party funding is not renewed in the current program, leaving many projects short on resources for research and innovation in Europe.
Moreover, NGI allows exchanges and collaborations across all the EU zone, as well as “widening countries”1, currently both a success and an ongoing progress, like the Erasmus program before us. NGI0 also contributes to opening and maintaining longer relationships than strict project funding does. It encourages the implementation of funded projects through pilots and supports collaboration within intiatives, as well as the identification and reuse of common elements across projects, interoperability in identification systems and beyond, and the establishment of development models that integrate other sources of financings at different scales in Europe.
While the USA, China, or Russia deploy huge public and private resources to develop software and infrastructure that massively capture private consumer data, the EU can’t afford this renunciation. Free and open source software, as supported by NGI since 2020, is by design the opposite of potential vectors for foreign interference. It lets us keep our data local and favors a community-wide economy and know-how, while allowing an international collaboration. This is all the more essential in the current geopolitical context: the challenge of technological sovereignty is central and free software makes it possible to respond to it while acting for peace and sovereignty in the digital world as a whole.
In this perpective, we urgently ask you to call for the preservation of the NGI program in the 2025 funding program.
1 As defined by Horizon Europe, widening Member States are Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czechia, Estonia, Greece, Hungary, Latvia, Lituania, Malta, Poland, Portugal, Romania, Slovakia, and Slovenia. Widening associated countries (under condition of an association agreement) include Albania, Armenia, Bosnia, Feroe Islands, Georgia, Kosovo, Moldavia, Montenegro, Morocco, North Macedonia, Serbia, Tunisia, Turkeye, and Ukraine. Widening overseas regions are Guadeloupe, French Guyana, Martinique, Reunion Island, Mayotte, Saint-Martin, The Azores, Madeira, the Canary Islands. ↩︎
Välkommen att demonstrera och vara med när DFRI:s ordförande, Mattias Axell, håller tal om ämnet. Vad riskerar Chat Control göra med samhället och vår demokrati? Enligt DFRI är det ett hot och en fara:
”Om lagförslaget godkänns är detta ytterligare ett skrämmande steg mot total övervakning och ett samhälle med kraftigt inskränkta demokratiska och digitala fri- och rättigheter. Liknande lagar hittas idag i totalitära stater, som till exempel Kina. Unicef varnar för att lagen skulle komma att hota barns integritet som skyddas av Barnkonventionen, eftersom det tar bort barnens rätt till privatliv och privat kommunikation. Dessutom går det helt på tvärs med Sveriges grundlagsskyddade yttrandefrihet, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, liksom Europakonventionen. Vidare finns risker med både dataläckage och spionage, vilket innebär att det inte kan ges några som helst garantier för att materialet inte sprids vidare.” – DFRI om ChatControl.
Demonstrationen arrangeras av DFRI, Kamratdataföreningen Konstellationen och 5 juli-stiftelsen som en protest mot de kränkningar av digitala friheter och digitala rättigheter och den övervakning som förslaget kommer att innebära för oss medborgare. Välkommen att vara med och göra din röst hörd! Kom och stå upp för att friheter och rättigheter ska gälla även digitalt – och självklart även på Internet!
I maj föreslog Europeiska kommissionen en ny lag: CSA-förordningen. Om lagen antas skulle den förvandla internet till en plats som är farlig för allas integritet, säkerhet och yttrandefrihet. I dag, den 8 juni, är EDRi en av 73 organisationer som i stället kräver skräddarsydda, effektiva, rättighetskonforma och tekniskt genomförbara alternativ för att ta itu med denna allvarliga fråga.
”När man i grunden underminerar hur internet fungerar gör man det mindre säkert för alla. Om den här lagen antas kommer den att förvandla internet till ett utrymme som är farligt för allas integritet, säkerhet och yttrandefrihet. Detta inkluderar just de barn som lagstiftningen syftar till att skydda.”
– 73 grupper från det civila samhället och yrkesgrupper
De 73 undertecknarna av detta brev består av ett brett spektrum av grupper som arbetar med mänskliga rättigheter – inklusive vuxnas och ungdomars digitala rättigheter, skydd av journalister och mediefrihet, advokater, visselblåsare, genusrättvisa, demokrati och fred, arbetstagare, barns hälsa, med flera. Vi delar ett engagemang för att skydda integritet, säkerhet och yttrandefrihet på nätet för alla (inklusive barn) globalt.
Dessa rättigheter gör det möjligt för oss att utföra vårt arbete, höja våra röster och ställa makten till svars utan godtyckligt intrång, förföljelse eller förtryck. Dessa rättigheter är också viktiga för att ge konfidentiellt stöd till överlevande, för att utveckla vår självständighet och självkänsla och för att få tillgång till och åtnjuta nästan alla våra andra mänskliga och medborgerliga rättigheter.
Lägg till din röst nu! Detta öppna brev kan undertecknas av grupper i det civila samhället och yrkesorganisationer. Klicka här för att skriva under brevet.
De som undertecknat brevet varnar för att Europeiska kommissionens förslag till CSA-förordning sannolikt kommer att göra mycket mer skada än nytta. I den viktiga kampen mot sexuella övergrepp och utnyttjande av barn stöder vi åtgärder som är riktade, effektiva och proportionerliga. Många av oss har tidigare talat om hur man ska se till att åtgärder för att skydda barn på nätet vidtas i enlighet med befintliga ramar för mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och rättssäkerheten. I vårt arbete har vi direkt erfarenhet av hur sådana regler och principer är viktiga för att upprätthålla demokrati, tillgång till rättvisa och oskuldspresumtion.
Tyvärr tror vi inte att sådana åtgärder finns i den föreslagna lagstiftningen. I själva verket bygger förslaget på teknik som inte kan göra det som förordningen påstår, och som i stället kommer att angripa krypterad kommunikation, öppna internetutrymmen och anonymitet på nätet. Därför vill vi att kommissionen ska göra bättre ifrån sig för att ta itu med denna kritiskt viktiga fråga på ett sätt som respekterar integritet, säkerhet och yttrandefrihet.
När man i grunden undergräver hur internet fungerar gör man det mindre säkert för alla.
Vi skriver till er i egenskap av 73 organisationer från det civila samhället och yrkesorganisationer (t.ex. fackföreningar) som arbetar med mänskliga rättigheter, mediefrihet, teknik och demokrati i den digitala tidsåldern. Tillsammans uppmanar vi er att dra tillbaka ”förordningen om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn” (CSA-förordningen) och att söka ett alternativ som är förenligt med EU:s grundläggande rättigheter.
Det är inte möjligt att ha privata och säkra kommunikationer samtidigt som man bygger in direkt tillgång för regeringar och företag. Detta kommer också att öppna dörren för alla typer av illasinnade aktörer. Det är inte möjligt att ha en säker internetinfrastruktur som främjar yttrandefrihet och självständighet om internetanvändarna kan utsättas för allmän skanning och filtrering och förvägras anonymitet.
I förslaget till förordning om säkerhetsmyndigheter har man fattat ett politiskt beslut att betrakta skanning- och övervakningsteknik som säker, trots att många experter anser motsatsen. Om denna lag antas kommer den att förvandla internet till ett utrymme som är farligt för allas privatliv och integritet, säkerhet och yttrandefrihet.¹ Detta inkluderar just de barn som denna lagstiftning syftar till att skydda.
Dessa regler kommer att göra företag inom sociala medier ansvariga för de privata meddelanden som delas av deras användare. De kommer att tvinga leverantörerna att använda riskabla och felaktiga verktyg för att ha kontroll över vad vi alla skriver och delar hela tiden. I den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget uppmuntras företagen att använda ”Client-Side Scanning” (skanning på användarens enhet) för att övervaka sina användare, trots att de inser att tjänsteleverantörerna kommer att vara ovilliga att göra det av säkerhetsskäl. Detta skulle innebära en attack utan motstycke mot vår rätt till privat kommunikation och oskuldspresumtionen.
Det är inte bara vuxna som är beroende av integritet och säkerhet. Som de Förenta Nationerna och UNICEF påpekar är integritet på nätet avgörande för ungdomars utveckling och självuttryck, och de bör inte utsättas för allmän övervakning. Storbritanniens Royal College of Psychiatrists framhåller att spionage är skadligt för barn och att en politik som bygger på egenmakt och utbildning är mer effektiv.
CSA-förordningen kommer att orsaka allvarlig skada på många olika sätt :
En överlevande från barnmisshandel och övergrepp som vill anförtro sig åt en betrodd vuxen om sina övergrepp kan få sitt privata meddelande flaggat, vidarebefordrat till en anställd på ett företag inom sociala medier för granskning och sedan skickat till brottsbekämpande myndigheter för utredning. Detta skulle kunna skada överlevande, inkräkta på deras värdighet och starkt avskräcka dem från att vidta åtgärder för att söka hjälp i sin egen takt;
Visselblåsare och källor som anonymt vill dela med sig av historier om korruption i regeringen skulle inte längre kunna lita på kommunikationstjänster på nätet, eftersom kryptering från början till slut skulle äventyras. Det skulle bli mycket svårare att ställa makten till svars;
En ung vuxen person som lagligt skickar intima bilder till sin partner skulle kunna få dessa mycket personliga bilder felaktigt flaggade av AI-verktygen, avslöjade för en anställd på sociala medie-företag och sedan få de vidarebefordrade till de brottsbekämpande myndigheterna;
Dessa oundvikliga falska flaggor kommer att överbelasta de brottsbekämpande myndigheterna, som redan saknar resurser för att hantera befintliga fall. Detta skulle leda till att deras begränsade kapacitet skulle användas för att sålla igenom enorma mängder laglig kommunikation, i stället för att radera missbruksmaterial och fortsätta utreda misstänkta och förövare;
Säkra budbärartjänster (t.ex. Signal) skulle tvingas att tekniskt ändra sina tjänster, och användarna skulle inte kunna få tillgång till säkra alternativ. Detta skulle utsätta alla som är beroende av dem för risker: advokater, journalister, människorättsförsvarare, anställda i icke-statliga organisationer (inklusive de som hjälper offer), regeringar med flera. Om tjänsten vill hålla sina meddelanden säkra skulle den få böta 6 procent av sin globala omsättning eller tvingas dra sig tillbaka från EU-marknaden;
Genom att undergräva den end-to-end-kryptering som journalister förlitar sig på för att kommunicera säkert med källor kommer förordningen också att allvarligt äventyra källskyddet, försvaga journalisters digitala säkerhet och ha en allvarlig nedslående effekt på mediefriheten;
När denna teknik väl har införts kan regeringar runt om i världen anta lagar som tvingar företag att söka efter bevis på politisk opposition, aktivism, fackföreningar som organiserar sig, människor som vill göra abort på platser där det är kriminaliserat, eller andra beteenden som en regering vill undertrycka.
Dessa hot utgör en ännu större risk för grupper som saknar rättigheter, förföljs och marginaliserade grupper runt om i världen.
Under de senaste åren har EU kämpat för att bli en ledstjärna för den mänskliga rätten till personlig integritet och uppgiftsskydd och har satt en global standard. Men med förslaget till CSA-förordning har Europeiska kommissionen signalerat en helomvändning mot auktoritärt styre, kontroll och förstörelse av friheten på nätet. Detta kommer att skapa ett farligt prejudikat för massövervakning i hela världen.
För att skydda yttrandefriheten, integriteten och säkerheten på nätet uppmanar vi 73 organisationer er som Kollegiet av Kommissionärerna i EU att dra tillbaka denna förordning.
Vi efterlyser i stället skräddarsydda, effektiva, rättighetskompatibla och tekniskt genomförbara alternativ för att ta itu med det allvarliga problemet med barnmisshandel. Alla sådana lösningar måste respektera åtagandet från EU:s Digitala Decennium om en ”säker och trygg” digital miljö för alla – och det gäller även barn.
Signerat av dessa organisationer som du hittar här.
Du kan fortfarande lägga till din organisations signatur till det öppna brevet genom att fylla i det här formuläret.
¹ FN:s tidigare särskilda rapportör för yttrandefrihet, David Kaye, bekräftar detta: ”kryptering och anonymitet gör det möjligt för individer att utöva sin rätt till åsikts- och yttrandefrihet i den digitala tidsåldern”.
Ort: Europaparlamentet, Bryssel, den 2 juni, kl. 15:00-17:00 Rum: JAN 4Q2
Värd: Eva Kaili, Europaparlamentariker och vice talman i Europaparlamentet
Detta evenemang syftar till att ta itu med en kritisk lucka i den offentliga debatten om den föreslagna Europeiska Digitala Identiteten och de politiska mål som ligger till grund för den, som beskrivs i EG:s meddelande ”Digital kompass 2030”: Den europeiska vägen för det digitala decenniet.
Dagordning
15:00-15:10 Öppningsanmärkningar och välkomsthälsning: Eva Kaili | Europaparlamentets vice talman 15:10-15:40 Insikter och problematik i beslutsfattandet: Anders Gjøen | Legal & Policy Officer, Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik (CNECT), Enhet H4: e-förvaltning och förtroende, Europeiska kommissionen
15:30-15:45: Insikter om branschen :
Daniel du Seuil | Convernor Europeisk ram för självständig identitet – EBSI
Josh Crumb | VD för Abaxx Technologies, ELONTech-rådgivare 15:45-15:55: Lagen om identitet
Alexandros Spyridonos | Advokat, medgrundare av ELONTech 15:55-16:15: Allmänhetens medvetenhet
Romana Jerkovic | Europaparlamentsledamot, föredragande eID
Thomas Lohninger | Styrelseledamot i European Digital Rights – EDRi (online)
Nicolas Moes | Verksamhetschef och AI-policyforskare, The Future Society
16:15-16:20 Avslutande kommentarer Ignacio Alamillo Domingo | Rådgivare, Logalty Prueba por Interposicion SL 16:20-17:00: Frågor och svar
Viktiga frågor:
konsekvenser av genomförandet
De möjliga konsekvenserna, rättsliga, samhälleliga och etiska problem som uppstår till följd av den förväntade utvecklingen som antagandet av den europeiska digitala identiteten möjliggör.
digitalisering av den ”rättsliga identiteten”.
Registrering: Länk (Observera att de som deltar fysiskt kommer att få riktlinjer om hur man kommer in i Europaparlamentet. Om du deltar online hittar du nedan* information om Webex-länken).
Vem bör delta? Alla intressenter, beslutsfattare, aktivister för digitala rättigheter och företrädare för det civila samhället som är intresserade av förfarandet för europeisk digital identitet.
Mål: Identifiera allmänna principer som ligger i medborgarnas intresse och som är tillämpliga på medlemsstaternas genomförande av EU:s ramverk.
