[:sv]I en debattartikel i SvD argumenterar Björn Ulvaeus för en ökad övervakning i samhället. Nedan följer DFRI:s replik som SvD avböjde att publicera:

Övervakning tystar minoritetsåsikter och ger sämre förutsättningar för en bred demokratisk debatt, visar en studie i mediavetenskap från amerikanska Wayne State University, Detroit veckan innan påskhelgen. Urskillningslös övervakning av hela befolkningar har också dömts ut som oförenligt med de för närvarande gällande konventionerna om mänskliga rättigheter i Europa och Förenta nationerna. Dessa och andra faktorer borde mana till eftertanke innan man lättvindigt föreslår att utöka övervakningen för att hantera terrorhot i europeiska länder.

Generaliserad övervakning av hela befolkningar har inget bra facit. Trots att vi övervakar allt mer, på allt fler platser och med allt kraftfullare automatiska databehandlingsmetoder, blir vi inte tryggare. Tvärtom vittnar den svenska samtidsdebatten om att samhället blivit hårdare.

Oftast är det inte så att någonting som fungerar dåligt fungerar bättre bara man gör det mycket mer. Det är bättre att hitta sådant som fungerar bra, och göra mycket av det istället. Tyvärr är denna insikt inte ledande för våra regeringars arbete för att skydda samhällets demokratiska funktioner från konsekvenserna av terrorism.

Åsikts- och yttrandefrihet har alltid stått högt i kurs i den svenska debatten. Vi värderar dessa friheter som förutsättningar för vår demokrati. Vad både Förenta nationerna och Europarådet har påtalat i ett antal år, och vad den nyss släppta amerikanska forskningen ger stöd för, är att dessa friheter är avhängiga vår möjlighet att känna att vi inte är övervakade och att vi har makt över våra egna personligheter.

Våra mänskliga rättigheter till dataskydd och privatliv är inte sådana vi ständigt aktivt utövar, men att våra stater ger oss möjlighet att utöva dem när vi vill är en förutsättning för att vi till fullo ska kunna åtnjuta våra övriga friheter.

[:]