· · 14

[:sv]Regeringen kör över kritik mot inhämtningslagen[:]

[:sv]

DFRI har tillsammans med FORES, SICS och Dataskydd.net skickat in en ett skarpt formulerat brev till riksdagen där vi protesterar mot Justitiedepartementets förslag om ändringar i lagen om inhämtning av elektroniska abonnentuppgifter. Trots den starka kritik som riktades mot utredningen av lagen i remissförfarandet för utredningen SOU 2015:31 har Justitiedepartementet valt att ha kvar lagen under ytterligare en period med hänvisning till EU-domstolens pågående prövning av datalagring i fallet PTS mot Tele2.

Förändringen rör en förlängning av lagens 3 §, som ger omfattande möjligheter för flera myndigheter att utan föregående oberoende granskning (i till exempel domstol) begära ut information om vem som har ringt vem, hur länge och varifrån kontakten upprättats.

Justitiedepartementets förslag behandlades i en onumrerad promemoria som inte publicerades på internet. Promemorian gjordes bara tillgänglig för ett mycket litet antal kritiska remissinstanser och propositionen är i stort sett identisk med promemorian. Departementet gör inga anspråk på att ha läst eller förstått kritiken som riktades mot inhämtningslagen i remissrundan förra året.

DFRI, Fores, SICS och Dataskydd.net har gjort gemensam sak för att försvara integriteten i remissförfarandet. För att det ska vara värdefullt för organisationer att skriva remissyttranden och bidra till den politiska processen så måste departementen kunna ta till sig av de inkomna synpunkterna. Att låtsas som att kritiken inte funnits och istället hänvisa till EU-domstolen skapar ett intryck av att departementen – istället för att vara öppna för information – bara under tvång från domstol kommer att låta bli att genomföra opopulära åtgärder på gränsen till vad som är människorättsligt tillåtet.

Läs mer:

Skrivelse till Riksdagen om inhämtningslagen

Inhämtningslagen (2012:278)

Fortsatt giltighet av tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen

Regeringskansliets lista över remissvar till utredningen om datalagring och integritet (2015-09-09)

Promemorian (ej publicerad på regeringens hemsida) (2016-02-25)

Promemorians remisslista (ej publicerad på regeringens hemsida) (2016-02-25)

[:]

· · 16

[:sv]DFRI och Dataskydd.net lämnar in en skrivelse till utredningen om modernisering av regler för husrannsakan och beslag[:]

[:sv]Den 25 maj lämnade DFRI tillsammans med Dataskydd.net in en skrivelse till utredningen om modernisering av regler för husrannsakan och beslag.

Skrivelsen tar upp konsumenträttsliga aspekter av husrannsakansregler i Sverige, och den oundvikliga kopplingen mellan brottsbekämpande myndigheters befogenheter och den informationsmiljö som konsumenter och enskilda befinner sig i.

Vi gör en skillnad mellan teknisk säkerhet och juridisk säkerhet. Att ge polisen möjlighet att manipulera IT-system eller funktioner i IT-system utan ägarens tillåtelse är en tydlig risk för systemets tekniska säkerhet. Vi påvisar att det nästan helt saknas juridisk säkerhet för konsumenter, med innebörden att om någonting går tekniskt fel, så är konsumenter och enskilda ansvariga för det.

Husrannsakansutredningen kommer att behandla sådan olovlig polisiär manipulation inom ramen för sitt uppdrag att undersöka husrannsakan på distans och husrannsakan i en dator.

Utredningen ska emellertid också beakta beslag av information och möjligheter att utsträcka polisens befogenheter att beslagta mer information. Dataskydd.net och DFRI kopplar den svenska statens frikostiga inställning till kartläggning av enskilda genom de polisiära myndigheterna till en torftig rättstradition, där rätten till integritet, privatliv och dataskydd ännu inte manifesterats som en rätt till identitet och självständig identitetsbildning. Vi föreslår att man rör sig närmare den tyska formuleringen av rätten till privatliv, där polisens möjligheter att samla på sig, lagra, kopiera och kartlägga information om enskildas privata sfär är mycket mer begränsad än vad den är i Sverige.

Till sist tar vi också upp problemen med att svenska brottsbekämpande myndigheter influeras av amerikanska myndigheter och företag i osäkerhetsbranschen. Eftersom USA har ett starkt konstitutionellt ramverk där polisen har både operativa, ekonomiska och processuella incitament att hålla sig inom lagens ramar, blir långt gående befogenheter ett mindre problem för både enskilda och näringslivsaktörer. I Sverige saknas operativa, ekonomiska och processuella incitament för polisen att följa lagen. Att det därför inte står på varken åklagarmyndighetens eller polisens prioriteringslista att säkerställa lagenlighet i tvångsåtgärder syns inte minst i Säkerhets- och integritetsnämndens tillsynsrapporter. Vi tror att den svenska lagstiftarens förbiseende av dessa viktiga aspekter till skydd för enskilda har att göra med att enskilda saknar en stark och kontinuerlig representation för sina rättigheter i Sverige.

Läs hela inlagan från Dataskydd.net och DFRI.

[:]

· · 1

[:sv]DFRI svarar om spelutredningen[:]

[:sv]DFRI har idag skickat in ett svar till utredaren för Fi 2015:11, dvs Utredningen om omreglering av spelmarknaden. Anledningen till att DFRI kommer med en skrivelse om detta är att utredaren också fick uppdraget att utreda eventuell internet-blockering av spelföretag som inte har licens för den svenska marknaden. Internet-blockering av tjänster är i korta drag ett dåligt förslag.

Läs skrivelsen i sin helhet i dokumentet nedan.

PDF: Skrivelse till utredningen om omreglering av spelmarknaden (Fi 2015:11)[:]

· · 6

[:en]DFRI to leave expert opinion on Swedish data retentive inquiry[:sv]DFRI remissinstans för datalagringsutredningen[:]

[:en]DFRI, among other organizations and public authorities, has been asked to leave an expert opinion on the Swedish data retentive inquiry (SOU 2015:31). The opinion is to be submitted by August 28 2015.

To learn more about data retention in Europe, read our DRD summary and timeline.

The board meeting this Monday will assemble a project leader and working group. Get in touch with DFRI if are interested in influencing DFRI’s expert opinion.[:sv]DFRI är remissinstans för datalagringsutredningen (SOU 2015:31). En remissinstans står med på listan över myndigheter och organisationer som uppmuntras att lämna synpunkter på förslagen i ett betänkande. Remissvaren skall i det här fallet vara inne den 28:e augusti.

Lär dig mer om datalagringsdirektivet inom Europa i vår DLL-/DLD-sammanfattning och tidslinje.

Styrelesmötet på måndag kommer att sätta samman en arbetsgrupp för arbetet med detta och utse en ansvarig. Hör av dig om du är intresserad av att vara med och påverka DFRI:s remissvar.

Exempel på andra remissinstanser, förutom ett gäng myndigheter:

[:]